Onsdag 8 Mars 2006

"...Jag hade försökt, så länge, att inte visa hur ledsen och oerhört rädd jag var, men nu gick det inte längre. Jag grät och grät och du kramade mig, tröstade mig och berättade hur mycket du älskade mig. Jag tog tag i dig, tittade dig i ögonen och sa ”Mamma, lova mig att bli frisk?!”, ”Jag lovar”, sa du och tittade bort. ”Se mig i ögonen och säg det, skrek jag”, ”Jag lovar, jag lovar, jag lovar”, sa du och såg på mig, sen somnade du. Jag föll ner på golvet, du vaknade till och satte dig bredvid mig. Jag pratade om alla saker du hade att se framemot, Sofies skolavslutning, sommaren, jag sa att jag skulle grilla din favoritkyckling och vi pratade om vad du ville ha till. Jag sa att du hade så mycket kvar att uppleva att du var tvungen att fortsätta leva. Jag påminde dig om när du ville springa in och spela andra halvlek när ditt korsband gått av, och att du måste ha att samma fighterhjärta nu och kämpa lika hårt som du var beredd att göra då. Du skrattade. Jag lovade att jag skulle finnas vid din sida varje minut och jag lovade att kämpa minst lika hårt som dig. Och jag var beredd att offra allt! Självklart. Vi satt på golvet, jag bara grät. Du somnade mot min axel och det kändes som att jag redan höll på att förlora dig. Men jag hade inte ens börjat tänka på att ge upp. Det var nu kampen började..."

"...Vi höll om varandra och åkte ner till entréplan. På måndag skulle du åka till Umeå där dom skulle bestämma behandling. Tills dess skulle vi ta hand om dig här hemma...
...Jag kom in på toan när du borstade tänderna. Du blundade som vanligt och jag sa som jag alltid säger, ”nu somnar du!”. Du tittade upp och log lite. Den natten sov jag inte mycket. Så fort jag somnade drömde jag att du ramlande ner från sängen och sen bara låg där... Flera gånger..."

Tisdag 7 Mars 2006

"... Jag stod utanför ditt rum och läste om galloperationer. Efteråt vände jag mig mot dig med ett ansiktsuttryck som sa ”usch, det där vill jag aldrig göra”, du log och sa ”jag visste det! jag väntade bara på den där minen”. Sen fick jag en stor Mammakram. De sekunderna var och är så underbara. Det var sista gången vi hade den där speciella kontakten, som jag bara kan ha med dig. Jag ska aldrig någonsin glömma den stunden. Du kände mig så väl..."

Filmkväll

Vi (jag och min syster) kan inte hålla oss från att köpa DVD-filmer när vi är på ICA Maxi. Den här gången blev det fem stycken. Bland annat Coyote Ugly som vi såg ikväll. Jag gillar verkligen den filmen, mest för att Mr O'Donnell typ är den snyggaste och charmigaste som finns :)

Adam Garcia (Mr O'Donnell)
Imorgon har vi fotbollscup. Förra året var vi med i samma cup. Då var hela familjen där och tittade när jag spelade. Det regnade. Allt är så annorlunda nu. Jag hoppas du kommer och tittar Mamma, även om jag inte kommer höra dig skrika eller se dig hoppa alldeles intill sidlinjen. Men imorgon kommer solen skina.

På kvällen ska jag till Nannes stuga, där vi ska dricka lite vin och ha trevligt.

Om du var här..

..skulle du krama mig nu. Sådär jättehårt. Du skulle sova bredvid mig och prata med mig tills jag somnade. På morgonen skulle du laga scones och vi skulle skynda oss att smöra medan dom fortfarande var varma. Jag ser det så tydligt, hur du sitter med ena foten på min stol och skär osten samtidit. Första skivan rullar du ihop och stoppar i munnen. Vi skulle prata hela dagen och jag skulle känna att vad som än händer har jag dig.

Jag känner att du är här, du vill ta emot mig när jag faller. Men det går inte.

Vem bestämde att det skulle bli såhär?

Hopp

Tack för allt ikväll! Du är en fantastik person som ställer upp, lyssnar och hjälper mig så mycket. Nu känner jag lite hopp igen! Du hjälper mig också att förstå och se saker på ett annat sätt.

Jobbig vecka

Fredag, 17.56. Det har varit en grymt jobbig vecka. Allt som händer runtom, i mitt huvud, i min kropp och i mitt hjärta tar kolen på mig. Jag är alldeles för trött för att kunna sortera alla mina tankar. Nu flyter dom ihop till en röra jag inte orkar ta tag i.

Jag blundar... Det är ljust, du kommer gående. Du ser så frisk ut och din frisyr är perfekt. Bättre än någonsin. Du sträcker ut dina armar långt före vi möts. Jag står stilla. Du närmar dig och ser mig i ögonen. Ditt leende. Jag ler. Du säger "Hjärtat, gråt inte". Men jag gråter..

Jag vet Mamma, jag vet att vi kommer ses igen. Du väntar. Jag vill inte vänta, men jag måste. Jag måste kämpa.

Minnen

Minnen är fantstiska och oförstörbara. Men minnen kan också vara otroligt jobbiga att bära på. Dom är så nära och verkliga, så äkta. Ett minne som ofta dyker upp hos mig är när jag sitter i soffan och du i fotöljen, vi ser tv och då kommer reklamen där en pojke säger till sin pappa "men varför ska du ha så snabbt bredband, du skriver ju ändå så sakta". Oj va vi skrattade. Jag ser hur hela ditt ansikte skiner upp. När jag blundar kan jag känna lyckan jag kände i det ögonblicket.

Minnen bär vi i våra hjärtan, dom kan ingen ta ifrån oss. Men Mamma du är långt ifrån bara ett minne för mig. Du lever i allt som är omkring mig och i allt jag gör. I hela mig. Jag önskar bara att vi kunde fortsätta skapa minnen tillsammans. Men vet du, nu är jag istället tacksam och rädd om alla jag har.

Nyss satt jag och hoppades att du skulle komma cyklandes in på gården. Varför blir det så? I en tusendels sekund känner man en glädje och en längtan. Men sen blir man slagen i magen av verkligheten. Jag förstår ingenting. Jag orkar inte förstå.

Idag när jag kom hem efter jobbet kom en fjäril och satte sig på min axel. Jag tittade på den och undrade om den inte skulle flyga iväg, men den satt kvar.

Vilken värme!

Igår kväll vid elva var jag ute och sprang, det var först då temeraturen sjunkig under 25 grader. Vid sex-tiden imorse var det drygt 25 grader igen och vid tio-tiden nästan 30. Jesus, trodde vi bodde en el norte de Suecia.. Drog upp Sofie, sen packade vi picknickbagen och åkte till Sjöbotten. Vilken sommardag!!!
Oj va du ligger och steker i himlen Mamma, men jag är ändå alltid brunare, det vet du :)

Snart kommer Anna, då ska vi se bronsmatchen (Heja Portugal), sen blir det nog ett nattbad någonstans.

Elin och Ida

Det var jättevarmt i vattnet

Våfflor

Mycket har varit jobbigt idag. Om du bara varit här Mamma, du skulle förstå mig. Det gör du fortfarande, men du kan inte hjälpa mig på samma sätt. Ska försöka själv, men det är inte alls lika lätt. Tur jag har min lillasyster "sätt dig i solen och lyssna på lite musik så gör jag våfflor". Tack lillgumman!

Min födelsedag 1:a Juli

Tack alla ni underbara vänner som gjorde min födelsedag så fantastisk.

Ingen verkade se framemot lördagskvällen och Carola. Hade nästan lite panik på dagen när jag trodde att det skulle bli jag, Anna kanske Julia och kanske Sofie. Ingen hade hört av sig, inte ens skickat ett grattis-sms.

...*slutsignal* Jaaaaaaaaaa!!! Vinst mot Vännes, inte rättvist med tanke på matchen, men ändå rättvist med tanke på tidigare matcher då vi varit värda mer än vad poängen visat. Efter matchen kommer Rebecca med en iskall Loka Björnbär. Tack! Helt underbart gumman! Sen sjöng familjen Lundström och lite norrköpingsbor (kusiner, moster, morbror) för mig. Sen var det bara att he sig hem och skynda sig i duschen, se lite England-Portugal och sen stressa iväg till Anna. När jag kom dit tänkte jag, "äsch jag går bakvägen, Anna är säker redan där och stökar i ordning". Ingen Anna där, jag hann se en korg med korvbröd i. "Jaha, men vem ska äta korv", tänkte jag. Persiennerna var nerdragna och det såg mörkt ut. Försökte kika in genom fönstret, men det var mörkt, så jag knackade på. Då kom Anna och öppnade. Jag klev in, svettig, med massa påsar, mina fulaste joggingbyxor och oranga solglasögon, och vad händer då?! Jag hör bara "Ja må hon leva, ja må hon leva..." Ballonger, fruktfat, frassemuggar, systemetpåsar, och framförallt tio av mina bästa vänner! Snacka om att jag blev helt paff. Chockad men enormt glad och lycklig!

Det var egntligen inte meningen att jag skulle gå in den vägen så alla skor var flyttade dit, men inte hade jag lagt märke till dom. Och korgen med korvbrödet som jag sett, var två korgar med prensenter. Jag fick en gemensam present, sen hade alla lagt dit något som fick dom att tänka på mig. Jag fick gissa vilka som lagt dit vad. Vissa var lättare än andra. Oj, vilken underbar kväll. Grillad fläskfilé, fick en riktigt sommarpartyskiva av Fredrik som spelades hela kvällen, mjölkfri tårta (som Annas moster bakat, supergod!), plus massa mer! Dessutom kom Thomas förbi med filmen She woke up, beställd från långt bort. Kan inte vänta med att se den!

22.30 Carola!!!!! Så jäkla bra, spelade alla dom bästa låtarna från nya skivan plus gamla godigar som främling, fångad av en stormvid, micky, mitt i ett äventyr, Tommy tycker om mig. Resten av kvällen spenderade vi i Sverigetältet. Och sista timmen på årets stadsfest var jag, Sofie och Sanna och bekantade oss med personalen som sålde souvas. Grymt trevliga.
Just ja, jag fick ju en hund också, av Johan. Vovven Viktor. Stabil valp som lärde sig "sitt" och "spela död" redan första kvällen. Han är dock lite busig, han hoppade över disken och in i souvas tältet.

Jag förstår inte hur alla kunde hålla det hemligt så länge? Till och med du Nanne Jag har ju aldrig anat någonting..

Men oj, vilken födelsedag!!! Jag är bara så glad och så fruktansvärd tacksam att jag har så fantastiska vänner! Ni är dom bästa som finns! Speciellt Anna och Sofie, vad har jag gjort för att förtjäna så fina vänner.

Carola är bra

Eller Carola är bäst

Usch va äckliga..

Souvas-Mia, supersnäll och bra på att rulla goda renrullar

Lilla igelpigge, vad gör du uppe så här sent (tidigt)?