Jag känner mig så instängd. I mig själv. När jag vaknar sätts tankarna igång och maler där hela dagen. Känslomässigt känner jag mig lite bedövad. Jag är inte den där superglada tjejen med studsande fötter och ett stort leende på läpparna, samma tjej som kan dra in benen mot magen och bara släppa taget till botten längre. Inte just nu. Någonting håller mig tillbaka. Jag behöver aggera ut mina känslor, visa glädje, kärlek, sorg, lycka, tacksamhet, irritation, besvikelse. När jag inte kan det blir hela jag ur balans. Då sviker jag mig själv. Hur kan man vara rädd att visa vad man känner?
Jag behöver hitta en väg ur denna instängdhet. Jag behöver få ut alla känslor som kommer till mig. Positiva och negativa. Jag vill hitta tillbaka till att känna mer än att tänka. Våga.
Jag vill inte få tillbaka det kalla jag ger,
Jag vill ge tillbaka det varma jag får.
Jag vill inte ge tillbaka det kalla jag får,
Jag vill få tillbaka det varma jag ger.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
VAR KREATIV - du har det i dig! Ska fasiken prångla på dig en ny dator. It's one your tools. :)
PS. Glömde ett ord.. "of".
PS2. Aldrig hänt tidigare dock.
du är väldigt stark, vet du det?
min mamma är precis som din, död, en ängel. men jag kommer inte ihåg min. att läsa om din kamp, dina minnen med din mamma. tro mig, tårarna har forsat ner.
ta hand om dig. för jag vet att du en gång kommer att träffa din mamma igen.
hur skulle vi annars överleva?
Skicka en kommentar