Dagar...

Det finns dagar när jag kan acceptera mitt liv som det är och se på min framtid med längtande ögon och en positiva känsla. Den finns dagar när jag hoppas att jag ska vakna upp från min dröm och springa rakt in i Mammas famn igen. Den finns dagar när jag känner mig starkare än någonsin förr, stark på insidan. Den finns dagar när jag bara vill ge upp, när tårarna är alldeles för långt ifrån att kunna uttrycka vad jag känner. Det finns dagar när jag känner dig så nära att jag vet att du finns kvar, jag blundar, pratar med dig och kan höra dig. Det finns dagar när skräckbilder från de värsta dagarna i mitt liv spelas upp igen, tydligare än vad jag visste va möjligt, det hjälper inte att blunda, filmen stannar inte förrän man ser igenom allt igen och återupplever varje litet ord. Det finns dagar när det enda jag känner är tacksamhet, tacksam att få leva bland så underbara människor. Det finns dagar när spelar fotboll och känner den äkta friheten och glädjen igen. Det finns dagar när jag bara kan titta på en speciell människa och känna mig lycklig.

Jag kom in!

I fredags fick jag ett brev från LTU (Luleå tekniska universitet) Jag kom in!! På sjukgymnast! Helt... knasigt! Vad ska jag göra? Det är egentligen helt fel håll på kartan enligt mina önskemål. Men.... Hjälp! Lägenheten.. Tänk om jag bara hade jättetur som kom in den här gången.. Vet inte... Känner mig, lite... förvirrad

Jag är suuuuperglad också!! Nu vet jag att det inte är omöjligt. Med lite bättre betyg kan jag kanske komma in på en skola mer söderut.. Den tanken känns... Aaaaaaaah!

Vad ska jag göra? panik

Beslut

Hej Mamma..
Hur mår du i himlen? Önska jag kunde hälsa på dig.. Du va med i min dröm i veckan. Jag stod i luckan till en kiosk på en strand någonstans. Just när jag skulle betala min glass dök du upp, från ingenstans. Du sträckte fram pengar, men jag ville inte ta emot dom. Jag blev bara irriterad... (När jag vaknade kände jag mig ganska förvirrad)
Jag tror du försöker visa mig att du fortfarande finns kvar och försöker hjälpa mig. Men att jag kanske inte alla gånger är så öppen för det.. Jag ska försöka lyssna mer...

Det har varit lite upp och ner ett tag. Saker som hänt som varit jobbiga. Önskar du fanns kvar... Skulle behöva höra din röst. Innan jag ska sova, du kommer och sätter dig i min säng, att få lätta hela mitt hjärta och få ut alla tankar. Framtiden är lite jobbig att tänka på ibland... Speciellt eftersom det är så många beslut jag behöver ta.

När jag har det som tyngst och saknaden är som störts kan jag inte förstå hur du kunde lämna mig. Jag kan inte förstå hur världen kan vara så orättvis och vad det är för mening med att jag ska leva utan dig. Men varje gång det känns som du rinner iväg till någon plats dit jag inte kan nå dig, det är då jag känner dig som starkast.

Då sitter du alldeles intill mig och förklara att banden mellan oss är starkare än döden och större än livet.

Kan man vara ledsen utan att må dåligt?

Jag mår inte dåligt längre, inte så djupt dåligt. Det är klart att de dagarna också kommer komma, resten av mitt liv. Men nu kan jag vara ledsen utan att må dåligt. Det kan vara skönt att få vara ledsen, när det går hantera. När jag vet att jag inte kommer dö av det. När jag vet att det varje gång gör mig lite starkare.

Men mina drömmar har inte blivit lättare. Tvärtom. Usch Mamma… Varför låter du mig se sånna saker, om och om igen? Kan du inte komma och krama mig i drömmen istället för att vara jättesjuk och grå och med huvudet vänt från mig hela tiden. Jag förstår inte. Jag måste uppleva dig sjuk, din död, smärtan i mig,… igen fast varje gång på ett nytt sätt. Men smärtan blir aldrig mindre.

Fast när jag är vaken så blir jag glad av att tänka på dig. Jag saknar din lasagne tokmycket!! Minns du när vi skulle se film, och det alltid tog lika lång tid för oss att välja? När vi äntligen valt hade det blivit så sent att jag ofta somnade efter 10 minuter.

I helgen spelade vi byskecupen! Vi vann Mamma! :) Du skulle varit jätteglad. Jag stod i mål också, då skulle du varit suuupernervös. Erkänn att du va nervös i himlen?
Men det gick ju bra.

Man kan gråta utan att vara ledsen. Men tårar kommer aldrig utan känslor.

Grattis syster!

Idag fyller min syster 17 år!! Grattis gumman! Du är världens bästa lillasyster! Jag är så glad och tacksam att du finns. Kommer alltid stå vid din sida, hela livet! Älskar dig!

Just nu...

... Saknar jag dig så himla mycket Mamma.. Snälla kom tillbaka.

Cancer

Läste artikeln om Matilda på aftonbladet.se.
Besökte sen hennes hemsida…

http://hem.passagen.se/dummapricken

Så levnadsglad och fantastiskt söt tjej. En riktig kämpe och en människa som verkar sprida otroligt mycket glädje och energi till alla i hennes omgivning. Vad har hon gjort för att förtjäna detta öde? Absolut ingenting. Jag kan verkligen aldrig förstå. Varför tar dom alla dom bästa människorna ifrån oss? Är dom för bra för denna värld? Jag börjar tro det.

Cancer. Ett ord, som jag verkligen hatar. Varför finns sjukdomen? Varför, varför, varför??

Släpp taget lilla vän… Du kommer alltid att finnas med din familj, i deras hjärtan och överallt. Du kommer till ett mycket bättre ställe. Ett ställe där cancer aldrig någonsin kommer finnas.

Varmast i Europa

I söndags hade lilla Skellefteå varmast i hela Europa. Idag när jag kom hem stod termometern på 32 grader… Inte konstigt att man började svettas bara av att sitta på moppen på jobbet..

Det är så härligt!! Skellefteå är en underbar stad nu på sommaren. På alla sätt! Cyklade hem från träningen igår vid åtta tiden och bara njöt. Det luktar underbart, hägg, syrener, äppelträd som blommar överallt... mmm.. Älven, solen, det är så vackert…

Match ikväll…
17 dagar till midsommar, 19 dagar till derby mot Myckle, 22 dagar till festivalen, 25 dagar till USA.

Ny familjemedlem

Igår hämtade pappa och Sofie hem vår lilla kisseflicka. Hon verkar vara en tuff tjej med hur mycket energi som helst! En norsk skogskatt med stora mörka tassar. Inget namn bestämt än.. Så vi tar gärna emot förslag.. :)

Mors dag

Lina frågar
Firar man Mors dag i himlen också?

Julia säger
Klart Mors Dag firas i himlen, gumman! En mamma är alltid en mamma och behöver firas för sin underbara roll, vars hon än är!

Tack för att du finns Julia! Du är ett stort ljus i mitt liv. Fast du är i Örebro känns du alltid så nära mig. Jag längtar jättemycket tills du kommer hem...

Hoppas du hade en bra Mors dag i himlen Mamma!

Evighet

En själ
En evig själ
Vart tar den vägen?

Ett hjärta
Evig kärlek
Hur känns den?

En frihet
Evig frihet
Din tanke är din frihet

En vilja
En kraft
Ett liv

Evigheten,
Hur når man dit?

USA-resa bokad

Lina har bokat en resa till usa i sommar!! Ojoj, lilla jag ska resa alldeles själv i massa timmar och jättelångt bort. Hur ska det gå? :) 30:e juni, dagen före min födelsedag åker jag. Längtar!

Idag var jag förbi mormor och morfar. Dom är så söta! Sitter bredvid varandra med likadana t-shirtar.. Pratar och pratar, ofta i mun på varandra. Mitt huvud åker mellan dom som en pingpong-boll, i ett tappert försök att lyssna på bådas historier samtidigt. Det gick väl sådär, haha. Jag hjälpte i alla fall morfar med hans nya simkort. Som tack för hjälpen fick jag med mig en stor påse av mormors underbart goda bullar hem!

Tränade ikväll. Axeln känns ganska okej. Jag längtar varje dag efter att spela fotboll. På söndag drar serien igång. Ska bli en väldigt spännande och intressant säsong. Tidningen tippade oss trea. Umeålagen är alltid bra och vi måste spela på topp varje match. Men jag tror vi har en bra chans. Vi är ett bra lag, men en fantastisk fin grupp av människor.

Trixa på!

Motgångar

Just när foten blivit bra.. första matchen, så åker axeln ur led. Den som varit bra över ett år nu. Cupen gick inge vidare spelmässigt för laget, men jag hade jätteskoj hela helgen!

Snart pank…

Önskar jag hade bättre betyg…

Jag behöver dig Mamma. Jag vill sitta och prata om min framtid. Du berättade ofta hur kul du tyckte det var att läsa på universitet, jag kan fortfarande se glädjen i din blick när du berättade om den tiden i ditt liv. Du ville så gärna att jag också skulle få uppleva det, du ville se mig där, du ville vara med mig i min framtid. Du älskade verkligen barn, och jag vet hur mycket du såg framemot att en dag få barnbarn. Jag vet hur mycket du skulle skämma bort dom. Dom skulle få komma till mormor precis när dom ville… Hur kunde något ta ifrån dig den chansen?

Jag känner mig värdelös. Det är som att någon slår undan benen på mig så fort jag tagit mig tillbaka. Jag kan inte jobba, inte träna, jag kan inte ta av mig en t-shirt själv. Tack moster, för att du kom förbi och städade åt mig! Vem vill ha någon i laget som bara är skadad?

Jag duger inte till något just nu,
ingen förstår…

Universitet

Jag har sökt skola! Sjukgymnastprogrammet på typ alla universitet som har det. Helst vill jag gå i Linköping. Nära till många kompisar och nära till moster Ylva. Men det är inte lätt att ta sig in… Får nog ägna kommande år till att läsa upp betyg gissar jag.

Det finns en framtid… där nånstans…

Inflammation

Mina tankar styrs av något inre kaos av känslor. Mitt hjärta har börjat läka, men hålet har inte blivit mindre… Jag är glad, jag är ledsen, jag ser allting klart för att sedan inte förstå mitt liv alls. Framtiden? Börja plugga snart, vad vill jag läsa? Flytta, vilja, våga… Jag vill sitta och prata med dig Mamma. Du vet hur svårt jag har att välja. Jag saknar dina positiva ord, dina tankar, dina kloka råd som alltid fick mig att växa som människa.

Har inte kunnat träna fotboll på drygt 4 veckor nu… En inflammation i foten som aldrig blir bra. Frustrerande! Jag vill träna nu!! Hur kul är det att sitta själv på spinningcykeln, medan resten av laget är ute på konstgräset och lirar boll. Den 13-16 april är det cup i Luleå, då ska jag vara bra! Så är det bara.

Imorgon flyttar Erla till USA, för att spela fotboll, prata engelska, äta stora portioner mat osv.. *ler* Tack för att du varit här. På något sätt orkar jag vara ledsen när jag är med dig. Jag orkar tänka, jag orkar låta de tyngsta minnena komma tillbaka. Känna smärtan. Se allt igen. Och sedan upptäcka att jag faktiskt överlevt. Man måste nå dit, till djupet av sitt hjärta, för att lätta upp all sorg. Livsljus kommer in och glädje kommer ut. Du hjälper mig mer än du vet. Kommer sakna dig väldigt mycket

Lene Marlin - A Place Nearby

I entered the room
Sat by your bed all through the night
I watched your daily fight
I hardly knew
The pain
Was almost more than I could bear
And still I hear
Your last words to me

Heaven is a place nearby
So I won't be so far away
And if you try and look for me
Maybe you'll find me someday
Heaven is a place nearby
So there's no need to say goodbye
I wanna ask you not to cry
I'll always be by your side

You just faded away
You spread your wings, you had flown
Away to something unknown
Wish I could bring you back
You're always on my mind
About to tear myself apart
You have your special place in my heart
Always

Heaven is a place nearby...

And even when I go to sleep
I still can hear your voice
And those words
I never will forget

Heaven is a place nearby...

Ett år

Ett år har gått, ett år.. Vad hände med tiden? Vad hände innan tiden? Hur kunde det hända alls? Vem bestämde att det skulle sluta såhär?

Hur vill du att jag ska leva Mamma?

Vill du också leva här?

Jag vill veta vad du tänker. Hur man tänker i himlen. Om man vill tillbaka och trösta sina kära på jorden, eller om man vet att dom klarar sig ändå, du kanske kan se framtiden. Varför lämnade du jorden så tidigt?

När jag tänker på dig känns du fortfarande så levande. Jag ser dina ögon när du ler, jag hör dig skratta.

När jag blundar ser jag bara otäcka bilder. Jag ser dig, din kropp, men du finns inte kvar. När förstod du att det var över? Jag känner paniken inom mig, allt hopp försvinner. Hjärtat töms på alla känslor. Sista dagarn med dig... Jag såg dig gråta en gång Mamma, dina sista tårar. En fruktansvärda smärtan blandat med allt du skulle lämna kvar. Allt du älskade som du inte fick fortsätta ha.

Mitt starkaste minne just nu är från två dagar innan du dog… Du sitter helt frånvarande i soffan. Lena kommer in genom dörren, jag kastar mig i armarna på henne, jag bara gråter. Jag vänder mig om.. Du kommer gående,.. du sträcker ut dina armar, du kramar mig… Du säger med en svag röst ”Åå hjärtat.. gråt inte. Jag älskar dig” Jag bara håller om dig, jättehårt. Jag vill aldrig någonsin släppa dig.

Mamma all den kärlek du gett mig räcker resten av mitt liv..
Men hur mycket kan man sakna en människa?

Det är alltid den sista matchen som är viktigast att vinna. Du förlorade den.

Och vi förlorade dig.

Tuff träning

Minns inte när jag tränade såhär hårt sist. Brottningen, svinjobbigt, men riktigt skoj! Kvällens träning fys/fotboll.... Benböjsgången satt fint före idioten. Jag orkar inte ens gå till hallen och hämta min vattenflaska. Mina ben skakar! Aaah! Men fotbollen är så skoj. Den ger mig så mycket glädje just nu! Vi kommer vara fit i sommar tjejer. Alla andra lag får se upp :)
Finns typ inget roligare än att lira boll..
(Jag överväger om jag ska sova i stolen i natt, eller försöka ta mig till sängen..)

Insikt

Jag kommer aldrig mer gå på stan med dig Mamma. Aldrig mer shoppa kläder på MQ. Vi kommer inte handla på ICA tillsammans igen, eller skratta tills vi gråter. Du kommer aldrig le mot mig igen.

Du höll min hand. Sen höll jag din.

”Hej Lina, det är mamma”

Det är så jobbigt nu… Varje dag känns som ett mörker. Så fort något går emot vill jag bara ge upp. Jag orkar inte kämpa. Önska jag bara kunde lämna allt… mig själv…

Drömmer ofta om dig nu Mamma. För några dagar sen drömde jag att du ringde till min mobil. ”Hej Lina, det är mamma”… Jag minns att jag direkt frågade hur du hade det. Du svarade att du hade det bra… Jag skulle säga hur mycket jag saknade dig, men då bröts det. Jag vaknade av mina egna tårar.

Varför lämnade du kvar mig här? Varför for du alls?

Allt är så annorlunda nu Mamma. Jag tänker tillbaka på tiden innan du blev sjuk. På min födelsedag, när vi grillade till min fest och du gjorde en så fin tårta. Jag minns att det första Sofie frågade när hon kom var ifall du var hemma. Hon ville visa sin pojkvän. Jag minns min student, när vi satt och planerade vad vi skulle ha för mat… När vi var i Piteå och köpte min balklänning. Jag minns alla kvällar bara du och jag var hemma, när vi drack te, åt scones och såg tv. Jag minns när du skaffat msn på jobbet, alla långa telefonsamtal när jag var i Spanien. Alla gånger du förhörde mig kvällen innan jag hade prov i skolan. Jag minns hur du masserade mina vader, min rygg… tills jag somnade. Du hade så varma händer.

Var är du???

En kväll

För ett år sedan berättade du att du var sjuk, bröstcancer.. Men det var inte alls så farligt som det lät. Du kände att du skulle bli frisk, och det skulle du. Vad fanns det för alternativ?
Jag blev ledsen, sprang in på mitt rum... Sen stängde jag ute alla tankar och känslor, i två månader. Berättade inte för någon, pratade inte med någon. Tittade på dig ibland Mamma och tänkte... Men direkt tanken kom tog jag den och kastade iväg den. Så långt bort det bara gick. Du såg ju inte ens sjuk ut.

Snart har ett år gått.. Har jag förändrats som person? Jag vet inte. Mitt liv har förändrats enormt mycket. Likaså mitt sätt att leva. Förr hade jag allt planerat, senaste året har jag bara levt dag för dag, eller ska jag säga överlevt. Men allt är inte bara dåligt. Det finns något i mitt sätt att se på dagen idag som jag gillar, att jag kan stanna och se varje dag. Inte se så mycket på imorgon… den dagen kommer ändå. Jag vill lära mig hitta en balans.

Jag har även lärt väldigt mig mycket om mig själv, vad en människa klarar av och vad som händer i kroppen för att man ska kunna överleva. Saker man inte har en chans att styra över.

Jag ska försöka göra 2007 till ett bra år

Första julen, första nyårsafton

Det här har nog varit den jobbigaste tiden sen du lämnade oss... Det finns så många minnen och så många saker vi alltid brukar göra, varje år. Men i år är allt annorlunda, helt annorlunda. Hela julen var endast en kamp att orka. Försöka tänka så lite som möjligt och bara vänta på att dagarna skulle gå. Att inte få se dig stå och laga julmat, höra dig slå in klappar på kvällarna, se lyckan i dina ögon när du köpt en ny tomte, julpyntandet med allt kaos i köket, se dig kämpa med all utebelysning, känna lukten av julbaket, sitta i soffan och dricka glögg med dig... Bara få se dig Mamma.

Ann-Sofie ringer på nyårafton.. Förra året. Minns till och med vad du hade för kläder. Du hämtade mig mitt i natten. Det kändes lite konstigt, du var inte riktigt som vanligt. Men jag visste inte då... Du visste, men inte jag.

Jag blir galen av att inte ha dig här. Jag behöver dig. Hur kan det finnas någon mening med att du inte skulle leva längre? Du har lärt mig så mycket. Den viktigaste saken lärde du mig de sista dagarna du levde. Du lärde mig livet, men ändå kan jag inte leva så.