söndag, januari 31, 2010

Är du arg?

Livet ger mig mer och mer förståelse och tacksamhet över vad du gav mig. Det är inte tiden som avgör lärdomen utan vad man gör av tiden.

Ibland känns allting så konstigt. Att jag inte har någon Mamma. Fast det har jag. Bara det att min Mamma inte kan bjuda hem mig på middag, ringa och önska mig lycka till innan mina matcher eller komma och hämta mig flygplatsen. Min Mamma bor i himlen och hon finns för mig ändå. Jag behöver inte berätta vad som händer i mitt liv, det ser hon. Hon vet när jag är ledsen och då känner jag hennes närvaro extra mycket. Hon har alltid bästa plats på mina fotbollsmatcher och hon kommer när jag behöver det. Som nu.

Jag tror det här är första gången jag känner dina känslor komma ut genom mig.

1 kommentar:

Julia sa...

Du vet, gumman, att Du och Marie kan träffas i drömmarna. Som min pappa och hans kompis Sören gör. Låter så mysig när han berättar om det. Tänker på Dig ofta! Puss